Unghundklass

Unghundsklass är det prov där flest hundar startar. Klubben har som mål att inom fem år ska 45 procent av hundarna ska starta. Idag är siffran under 40 procent. Provet är för hundar, som på provdagen uppnått 9 månaders ålder men inte 24 månaders ålder och som inte startat tre (3) gånger i Ukl. Jaktprovsreglerna i sin helhet finns längst ner på sidan. Observera att nya jaktprovsregler gäller fr o m 1/7 2022.

Syftet är att prova hundarnas medfödda anlag och provet ska ses som en bedömning av föräldradjurens nedärvning lika mycket som ett prov av den enskilda hundens prestation. För att ge en säker bedömning av hur bra föräldradjuren nedärver är det viktigt att så många hundar som möjligt i varje kull kommer till start.

Upplägget är i stora drag samma som för motsvarande prov i Tyskland, där provet heter Jügendprüfung (JP). Man prövar hundarnas drevegenskaper på fälthare, sökviljan i skogen, vattenpassionen och skottfastheten.

Anledningen till att hundarna provas just på fälthare i öppen terräng är svårigheten att bedöma arbetet i skogen. Man kan inte skilja hundar som driver med spårskall från de som bara skallar vid synkontakt. Hur hunden arbetar på löpan och hur den reder ut tappter är andra saker som bara kan bedömas då man kan se hundens arbete.

PRISSÄTTNING OCH BEDÖMNING

Pris får endast tilldelas hund som är minst godkänd i samtliga prövade egenskaper/moment.

Prissättning Unghunds- och Nybörjarklass (Ukl/Nkl)

I Ukl/Nkl utdelas 1:a, 2:a, 3:e pris, intet pris (0) eller Kan Ej Prissättas (KEP).

Kan Ej Prissättas, KEP, utdelas då underlag för bedömning saknas pga. omständigheter som beror på hundens förare, är direkt relaterade till hunden eller yttre förutsättningar, såsom:

• Förare som måste avbryta provet på grund av skada eller sjukdom.
• Förarens uppträdande.
• Hund som måste avbryta provet pga. skada eller sjukdom.
• Om vilttillgången är otillräcklig för bedömning.

Poängsättning

Poängsättning sker efter en rak skala från 9 poäng (utmärkt) och fallande till 0 (undermåligt / graverande fel). Spännvidden på den raka skalan syftar till att fånga skillnaden mellan de verkligt goda, de medelgoda och de mindre goda hundarna.

Vid bedömningen tillämpas en- eller flerdomarsystem (flerdomarsystem eftersträvas).

*utdelas endast i Ukl/Nkl för egenskaperna enligt kapitel 6.1.5 – näsa och 6.1.7 – spårvilja.

Genom att multiplicera hunds fastställda poäng för respektive provmoment med en bestämd koefficient ges summa poäng för respektive provmoment enligt tabell i kapitel 6.1.2, 6.2.2 och 6.3.2 i jaktprovsreglerna.

Jaktprovsbestämmelser

Provets uppläggning och genomförande samt föremål för bedömning.

Provet omfattar följande arbetsmoment:

a. Drevarbete på fälthare

b. Skogsarbete

c. Vattenarbete

d. Skottreaktion

e. Förighet

Provledare ska, om möjligt i samråd med tjänstgörande domare, före bedömningen förvissa sig om att provterräng och vilttillgång är sådan att ett jaktprov enligt dessa bestämmelser kan genomföras på ett meningsfullt sätt.

En hunds hela arbete ska bedömas av samma domare.

Provledaren ska anvisa plats för provdeltagare som inte startat.

Domare ska anvisa åskådare plats så att de kan följa provet så bra som möjligt, dock utan att det stör de hundar som är under prövning.

a. Drevarbete på fälthare

Avser att pröva hundens drevförmåga, det vill säga viljan och förmågan att med säkerhet följa harlöpan under skallgivning (”näsa, drevskall, spårvilja, spårsäkerhet”), med beaktande av att hunden ska vara kortdrivare och som efter avslutat drev, snabbt återvänder till föraren. De för Wachtelhunden viktiga anlagen näsa, drevskall, spårvilja och spårsäkerhet bedöms säkrats på harlöpa efter en för hunden ej observerad hare.

För att underlätta bedömningen av hundens drevförmåga försiggår provet som uppsprångsjakt efter hare på öppet fält.

Provet genomförs på följande sätt:

En drevkedja bestående av domare, funktionärer, hundförare och eventuella åskådare driver av ett öppet fält. När en hare stöts upp stannar drevkedjan, varefter hund, som inte sett haren, omedelbart anvisas löpan. Hunden ska därvid villigt ta an löpan och under skallgivning följa denna så noga som möjligt (dock minst 200 meter).

Hundföraren får hjälpa hunden genom att föra den på löpan ca 10-15 meter och därefter ska hunden arbeta självständigt.

Alla hundar ska prövas under bästa möjliga och likartade förhållanden med god överskådlighet där haren kan ses löpa undan under en längre sträcka. Om det är nödvändigt för säker bedömning kan hunden prövas på ytterligare harspår. 14

Följande delmoment bedöms:

Näsa

Utnyttjandet av näsa är en sammansatt egenskap. Bedömningen avser att pröva hundens förmåga att övervinna svårigheter under drevarbetet och att följa harspåret säkert. Ett mått på detta är harspårets längd, vilken ska noteras i provberättelsen.

För hundar med mindre spårvilja kan spårlängden vara missvisande som bedömningsgrund av näsa (t.ex. rakt spår utan svårighet under gynnsamma förhållanden). För klargörande kan svårigheter (t.ex. ett äldre harspår, underlagsskifte) under drevarbetet bidra till en säkrare bedömning.

Drevskall

Hundens drevskall utlöses av retning från viltvittring, vilket är betingat av det tröskelvärde av vittring som krävs för den enskilda individen. Löst skall beror på låg retningströskel, men kan i arbetets start även utlösas av upphetsning.

Drevskallet ska vara ärligt, dvs. starta så snart hunden tagit an harlöpan, vara väl hörbart och pågå så länge hunden arbetar på löpan.

Hård, gles eller vilseledande lös skallgivning måste beaktas och medföra lägre poäng.

Vid lös skallgivning tilläggs ”L” efter poängsiffran.

Avsaknad av skallgivning på harlöpa är ett graverande fel och medför inte ett godkännande i momentet.

Spårvilja

Spårviljan kännetecknas av hundens jaktlust, motivation och uthållighet för att komma vidare på spåret. Hund som vid spårtappt envist försöker återuppta spårarbetet anses ha en stor spårvilja, även om hundens näsa och spårsäkerhet är otillräcklig för att prestera ett bra arbete.

Spårsäkerhet

Spårsäkerhet avser hundens förmåga att säkert följa harspåret och anpassa tempot efter svårighetsgraden. Det skall bedömas och noteras till protokollet om hunden förlorar kontakten med spåret och får tappt.

b. Sökarbete skog
Avser att pröva hundens vilja och förmåga att självständigt avsöka ett tätt skogsavsnitt, utan synkontakt med föraren. Dessutom ska hundens uppträdande vid viltkontakt bedömas.

Hunden prövas i skogsområde som lämpar sig för klövviltsjakt. Tätvuxna skogsområden där hunden snabbt försvinner utom synhåll är att föredra. Varje hund ska provas på ca 1 ha där ingen hund provats tidigare. Hund släpps i anvisat skogsområde

Provet genomförs på följande sätt:

Hundföraren anvisas ett område, som lämpar sig för såtjakt med förhållsskyttar.

Hundföraren sänder in hunden i detta skogsavsnitt men stannar själv utanför.

Hunden ska självständigt och raskt avsöka anvisad terräng utan stöd av föraren.

Vid viltkontakt (hårvilt) ska hunden under skallgivning driva viltet ur såten, mot förhållsskyttarna och därefter avbryta förföljandet och snabbt återvända till föraren.

Föremål för bedömning:

Villighet att söka ut, sökets vidd och effektivitet liksom dess lämpliga avbrytande.

Sökvilja och vidd premieras före sökets effektivitet. 15

c. Vattenarbete

Avser att pröva hundens villighet att gå i vatten samt dess simförmåga

Provet genomförs på följande sätt:

Hunden släpps vid strandkanten och ska självmant eller på uppmaning gå i vatten och simma.

Löser hunden inte uppgiften får som extra stöd föremål kastas i vattnet (medför poängavdrag).

Hunden ska frimodigt gå i vatten och simma.

d. Förighet

Hunden befinner sig under bedömning hela dagen. Graden av förighet ska visa sig i hundens uppmärksamhet och kontakt med föraren. Det ska också beaktas att hunden under passivitet ska förhålla sig lugn och tyst.

Om den unga hunden envist och uthålligt arbetar på ett spår och blir borta längre än vad som vore önskvärt av den färdigutbildade hunden, eller om föraren ej kan blåsa eller kalla av hunden från drev, så ska detta inte belasta den unga hunden avseende förighet.

e. Skottreaktion

Avser att pröva hundens reaktion vid skottlossning.

Provet genomföres lämpligen sedan alla hundar i samma grupp avslutat momentet ”fritt sök i skogsmark”.

Två (2) skott avlossas på 20-30 meters avstånd från hunden, sedan denne skickats ut på sök.

Hunden får därvid inte befinna sig i förarens omedelbara närhet.

Föremål för bedömning:

Hundens skottfasthet:

Som skottfast anses en hund, som vid skottlossning förblir oberörd eller visar sitt intresse för skott.

Som skottberörd bedöms hund som reagerar negativt på skott, men som snabbt övervinner sin rädsla och fortsätter sitt sökarbete.

Stark skotträdsla är ett graverande fel som utesluter hunden från pris.

Jaktprovsreglerna i sin helhet