Unghunds- och nybörjarklass

Unghundsklass är det prov där flest hundar startar. Klubben har som mål att inom fem år ska 45 procent av hundarna ska starta. Idag är siffran under 40 procent.

Syftet är att prova hundarnas medfödda anlag och provet ska ses som en bedömning av föräldradjurens nedärvning lika mycket som ett prov av den enskilda hundens prestation. För att ge en säker bedömning av hur bra föräldradjuren nedärver är det viktigt att så många hundar som möjligt i varje kull kommer till start.

Nybörjarklass är för hundar som på provdagen uppnått 24 månaders ålder, som tidigare inte godkänts i unghundsklass eller nybörjarklass och som startat tre gånger i Ukl/Nkl.

 

Upplägget är i stora drag samma som för motsvarande prov i Tyskland, där provet heter Jügendprüfung (JP). Man prövar hundarnas drevegenskaper på fälthare, sökviljan i skogen, vattenpassionen och skottfastheten.

 

Anledningen till att hundarna provas just på fälthare i öppen terräng är svårigheten att bedöma arbetet i skogen. Man kan inte skilja hundar som driver med spårskall från de som bara skallar vid synkontakt. Hur hunden arbetar på löpan och hur den reder ut tappter är andra saker som bara kan bedömas då man kan se hundens arbete.

 

Jaktprovsbestämmelser

§ 11 Unghunds- och Nybörjarklass

Provets uppläggning och genomförande samt föremål för bedömning.

Provet omfattar följande arbetsmoment:

a. Drevarbete på fälthare

b. Skogsarbete

c. Vattenarbete

d. Skottreaktion

e. Förighet

Provledare ska, om möjligt i samråd med tjänstgörande domare, före bedömningen förvissa sig om att provterräng och vilttillgång är sådan att ett jaktprov enligt dessa bestämmelser kan genomföras på ett meningsfullt sätt.

En hunds hela arbete ska bedömas av samma domare.

Provledaren ska anvisa plats för provdeltagare som inte startat.

Domare ska anvisa åskådare plats så att de kan följa provet så bra som möjligt, dock utan att det stör de hundar som är under prövning.

a. Drevarbete på fälthare

Avser att pröva hundens drevförmåga, det vill säga viljan och förmågan att med säkerhet följa harlöpan under skallgivning (“näsa, drevskall, spårvilja, spårsäkerhet”), med beaktande av att hunden ska vara kortdrivare och som efter avslutat drev, snabbt återvänder till föraren.

För att underlätta bedömningen av hundens drevförmåga försiggår provet som uppsprångsjakt efter hare på öppet fält.

Provet genomförs på följande sätt:

En drevkedja bestående av domare, funktionärer, hundförare och eventuella åskådare driver av ett öppet fält. När en hare stöts upp stannar drevkedjan, varefter hund, som inte sett haren, omedelbart anvisas löpan. Hunden ska därvid villigt ta an löpan och under skallgivning följa denna så noga som möjligt (dock minst 200 meter).

Hundföraren får hjälpa hunden genom att föra den på löpan ca 10-15 meter och därefter ska hunden arbeta självständigt.

Alla hundar ska prövas under bästa möjliga och likartade förhållanden med god överskådlighet där haren kan ses löpa undan under en längre sträcka. Om det är nödvändigt för säker bedömning kan hunden prövas på ytterligare harspår. 14

Följande delmoment bedöms:

Näsa

Utnyttjandet av näsa är en sammansatt egenskap. Bedömningen avser att pröva hundens förmåga att känna och analysera vittring samt att följa ett spår så bra som möjligt.

Drevskall

Drevskallet ska vara ärligt, dvs. starta så snart hunden tagit an harlöpan, vara väl hörbart och pågå så länge hunden arbetar på löpan.

Hård, gles eller vilseledande lös skallgivning måste beaktas och medföra lägre poäng.

Vid lös skallgivning tilläggs “L” efter poängsiffran.

Avsaknad av skallgivning på harlöpa är ett graverande fel och medför inte ett godkännande i momentet.

Spårvilja

Spårvilja avser hundens jaktlust och motivation att följa harspåret. Vid bedömningen ska hänsyn också tagas till hur och under vilken tid, hunden arbetar på löpan.

Spårsäkerhet

Spårsäkerhet avser hundens förmåga att säkert följa harspåret och anpassa tempot efter svårighetsgraden. Det skall bedömas och noteras till protokollet om hunden förlorar kontakten med spåret och får tappt.

b. Skogsarbete

Avser att pröva hundens vilja och förmåga att självständigt avsöka ett tätt skogsavsnitt, utan synkontakt med föraren. Dessutom ska hundens uppträdande vid viltkontakt bedömas.

Provet genomförs på följande sätt:

Hundföraren anvisas ett område, som lämpar sig för såtjakt med förhållsskyttar.

Hundföraren sänder in hunden i detta skogsavsnitt men stannar själv utanför.

Hunden ska självständigt och raskt avsöka anvisad terräng utan stöd av föraren.

Vid viltkontakt (hårvilt) ska hunden under skallgivning driva viltet ur såten, mot förhållsskyttarna och därefter avbryta förföljandet och snabbt återvända till föraren.

Föremål för bedömning:

Villighet att söka ut, sökets vidd och effektivitet liksom dess lämpliga avbrytande.

Sökvilja och vidd premieras före sökets effektivitet. 15

c. Vattenarbete

Avser att pröva hundens villighet att gå i vatten samt dess simförmåga

Provet genomförs på följande sätt:

Hunden släpps vid strandkanten och ska självmant eller på uppmaning gå i vatten och simma.

Löser hunden inte uppgiften får som extra stöd föremål kastas i vattnet (medför poängavdrag).

Hunden ska frimodigt gå i vatten och simma.

d. Skottreaktion

Avser att pröva hundens reaktion vid skottlossning.

Provet genomföres lämpligen sedan alla hundar i samma grupp avslutat momentet “fritt sök i skogsmark”.

Två (2) skott avlossas på 20-30 meters avstånd från hunden, sedan denne skickats ut på sök.

Hunden får därvid inte befinna sig i förarens omedelbara närhet.

Föremål för bedömning:

Hundens skottfasthet:

Som skottfast anses en hund, som vid skottlossning förblir oberörd eller visar sitt intresse för skott.

Som skottberörd bedöms hund som reagerar negativt på skott, men som snabbt övervinner sin rädsla och fortsätter sitt sökarbete.

Stark skotträdsla är ett graverande fel som utesluter hunden från pris.

e. Förighet

Hunden befinner sig under bedömning under hela provdagen.

Inget särskilt förighetsprov arrangeras.

Graden av förighet ska visa sig i hundens uppmärksamhet och kontakt med föraren.

Det ska också beaktas att hunden under passivitet ska förhålla sig lugn och tyst och att den efter utfört arbete snabbt återvänder till föraren.

Framförallt ska hundens kontaktvilja bedömas.

Prissättning UKL/NKL

Hunden kan tilldelas Godkänd (Gk), Ej Godkänd (Ej Gk) och Kan ej prissättas (KEP)

KEP utdelas då underlag för bedömning saknas.

Poängskala

9. Utmärkt (utdelas endast i momenten Näsa och Spårvilja)

8. Utmärkt

6-7. Mycket bra

4-5. Bra

2-3. Godkänt

1. Ej godkänt

0. Inget presterat arbete (deltog ej i momentet)

Hund får inte tilldelas pris om den visar otillfredsställande mentalitet såsom stark skotträdsla, svår handskygghet eller aggressivitet.

Bedömningsanvisningar